Dedikerade spelskärmar har vi haft i många år nu, men när det i begynnelsen främst handlade om tuff design och knappt märkbara skillnader i responstid har dagens spelskärmar desto mer att ge. Den främsta orsaken är tekniker som G-Sync och Freesync som synkroniserar bildrutorna som grafikkortet renderar med skärmens uppdateringsfrekvens, men också uppgraderingsfrekvensen som sådan. 27-tummaren Asus ROG PG279Q är utrustad med G-Sync, men framförallt går det att få upp den i 165 hertz om man har en dator som är villig att göra jobbet.
Jämför priser på Asus ROG PG279Q här.
Asus ROG PG279Q har utmärkt ergonomi
Sett till det yttre är det en välbyggd skärm med utmärkt ergonomi. Du kan höja den, sänka, vrida och rotera. Den lysande ”Republic of gamers”-loggan skvallrar om att det är en spelskärm vi har att göra med, men den är ändå hyfsat diskret.
Enkel och snabb åtkomst till menyer är ett måste när man spelar och på den punkten har Asus lyckats riktigt bra. Det mesta går att göra med hjälp av en liten joystick på baksidan av skärmen. Under joysticken sitter några snabbknappar för att aktivera spelhjälpmedel som fps-räknare, hårkors och timer. Menyerna bjuder för övrigt på en hel drös med inställningar som låter dig finslipa din spelupplevelse in i minsta detalj. Här hittar du allt från förinställda profiler baserade på speltyper till möjligheten att filtrera bort skärmens blåa ljus under sena spelsessioner.
Rekordhög uppdateringsfrekvens
Upplösningen är 2560 x 1440 pixlar och panelen är av ips-typ vilket borgar för bra färger och vida betraktningsvinklar. Exemplaret vi testar bjuder på riktigt hög bildkvalitet som definitivt duger till mer än bara spel. Det ska dock sägas att den största orsaken till det höga priset stavas 165 hertz.
Att spela på Asus ROG PG279Q är väldigt trevligt. Bilden är oerhört följsam och befriad från störningar, men är det någon skillnad på att spela i 165 hertz istället för 144? Efter att äntligen ha kommit över en dator och ett spel som vi faktiskt lyckas pressa upp till 165 hertz kan vi konstatera att svaret är ”nja”. Någon slags skillnad är det väl? Eller inte? Hursomhelst kan vi inte se att det skulle vara värt att betala för såvida du inte lockas av den uppenbara skrytfaktorn, har ett exceptionellt tränat öga eller helt enkelt vill ha det bästa.