Digital Life
Välkommen till Digital Life – full koll på den digitala världen

Fotoskolan: Del 2

För att få korrekt exponerade bilder måste du lära dig förhållandet mellan bländare och slutartid. För lågt bländarvärde eller för lång slutartid resulterar i överexponerad (utfrätt) bild. Tvärtom blir den underexponerad (för mörk) om du har för högt bländarvärde eller för kort slutartid. Vi kommer också lära oss hur bländarvärdet påverkar skärpedjupet i en bild. Låter det krångligt? Det är det inte! Läs vidare så märker du hur enkelt det är.

Bländare (Aperture)
Ett fotografi blir till genom att ljus träffar kamerans sensor. Bländaren bestämmer hur mycket ljus som släpps igenom till kamerans sensor (se illustrationen nedan). Ju större bländare desto mer ljus släpps igenom. Vid goda ljusförhållanden mitt på dagen kan man fotografera med liten bländare, men för att få skarpa bilder när det blir mörkare måste man ”öppna upp”.

Fotoskolan: Bländare

Skärpedjup (Depth of Field, eller DoF)
Bländaren påverkar också skärpedjupet. Ju större bländare, desto kortare skärpedjup. Skärpedjupet är ländgen på området som är skarpt i en bild. Kort skärpedjup är lämpligt vid porträtt för att lyfta fram modellen från bakgrunden. Ökar du bländarvärdet ökar också skärpedjupet. Långa skärpedjup lämpar sig vid landskapsfotografering där du vill få både för- och bakgrund skarpt. Skärpedjupet påverkas också av brännvidden. Skärpedjupet agerar i motsats till bränvidden; högre brännvidd innebär kortare skärpedjup och vice versa.

Fotoskolan, Liten bländare  (f/16) ger långt skärpe-djup. Både för- och bakgrund blir skarp.
Liten bländare (f/16) ger långt skärpedjup. Både för- och bakgrund blir skarp.
Fotoskolan: Stor bländare (f/4) ger kort skärpedjup. Förgrunden blir skarp och bakgrunden oskarp
Stor bländare (f/4) ger kort skärpedjup. Förgrunden blir skarp och bakgrunden oskarp

Brännvidd (Focal length)
Brännvidd anger måttet på bildvinkeln, eller zoomningsgrad om man så vill. När du zoomar varierar du alltså objektivets brännvidd. Högre brännvidd innebär mer zoom. Brännvidden återges på objektiv et och har betäckningar i stil med: 18-55 mm.

Slutartid (Shutter speed)
Slutartiden bestämmer under hur lång tid ljuset ska träffa sensorn. Ju kortare slutartid du har, desto skarpare blir objekt som är i rörelse i ditt foto. Vid handhållen fotografering är det svårt att få riktigt skarpa bilder om slutartiden är längre än 1/30. (En trettiondels sekund). Fotograferar du utan stativ ska du därför sträva efter att ha så kort slutartid som möjligt. De flesta systemkameror klarar av att fotografera upp till mellan 1/4000 – 1/8000 av en sekund. När solen går ner och det blir mörkare måste din slutare vara öppen allt längre för att bilden inte ska bli helt mörkt, och det blir då plötsligt problematiskt att få skarpa bilder även vid lägsta bländarvärde.

Annons
Fotoskolan: Lång slutartid
Använd lång slutartid för att få effektfull rörelseoskärpa

ISO
Ett trick för att få skarpare bilder i mörker är att öka ISO-talet. ISO kommer ursprungligen från analog fotografering – ISO-talet angav filmens känslighet för ljus. Ju högre ISO, desto känsligare för ljus. I den
digitala världen är sensorn motsvarigheten till filmen. Principen är densamma. Ökar du ISO-talet på din kamera kan du sänka slutartiden eftersom sensorn blir känsligare för ljus och du inte behöver ha slutaren öppen lika längre. Det finns dock en hake! Ju högre ISO-tal desto grynigare blir dina bilder. Dyra proffskameror klarar av att gå upp mycket högre i ISO-värde innan grynet blir för påtagligt än billigae konsumentkameror. Lär känna din kamera så du vet utan och innan hur högt du kan gå i ISO innan det blir för grynigt. Ha också alltid för vana att alltid fotografera vid lägsta möjliga ISO-tal och tänk på att buset inte alls syns lika tydligt på kamerans lilla lcd-skräm som den gör på datorn.

ISO:n ställer du oftast in manuellt men de flesta kameror har idag både hel- och halvautomatiska lägen för ISO. Halvautomatiskt innebär att du ställer in ett maxvärde, sedan väljer kameran lämpligaste ISO-värdet inom det satta maxvärdet.

Exponeringslägen (M, Av, A, Tv, S, P etc)
Du har säkert sett att det finns en handfull konstiga betäckningar på din kameraratt. Beroende på vad det är för modell på kameran kan de se olika ut, men de fungerar på samma sätt.

M står för helmanuellt, vilket innebär att du själv ställer in bländare och slutartid.

Tv eller S (beroende på tillverkare och kameramodell) är slutarprioritet. Du ställer själv in bländaren, och kameran ställer automatiskt in slutartiden.

Av eller A (beroende på tillverkare och kameramodell) är bländarprioritet. Du ställer in slutartiden och kameran ställer automatiskt in bländaren.

P står för programautomatik och stället automatiskt in både bländare och slutartid. Till skillnad från helautomatiskt läge kan du dock själv ställa in autofokusmetor, matningsläge, blixt och andra inställningar. Exakt hur det fungerar kan skilja olika kameror åt.

Det finns förmodligen ännu fler lägen på din kamera – exakt vilka de är och hur de fungerar kan du läsa om i instruktionsboken.

Så fungerar exponering och så får du till den
Det kan vara krångligt att få till exponeringen även för den bästa fotografen. Ibland kommer du ganska långt på halv- eller helautomatiska lägen men ofta spelar ljuset dig ett spratt och då måste du veta hur du bär dig åt för att få till det.

I din sökare och i ditt statusfönster finns ett fält för exponeringsnivån. Denna anger om din bild kommer bli över eller underexponerad i det område där du fokus ligger.

fotoskolan_displayDärför ska du fotografera i manuellt läge
Fotograferar du i halv- eller helautomatiskt läge finns det väldigt begränsat med alternativ (eller inga alls) att rätta till felexponerade bilder. Exponeringskompensation kanske är din enda lösning. (Mer om det längre fram). Fotograferar du dock i manuellt läge så har du full kontroll över dina bilder och du kan själv bestämma om du ska ändra slutartid, bländarvärde eller ISO-tal, beroende på de rådande förhållandena.

Lita inte på dina ögon!
Ett stort problem med kameror är att det kan vara näst intill omöjligt att få till korrekt exponering över en hel bild under problematiska ljusförhållanden med mycket kontrast (mycket skuggor och hög-dager). Allra svåras är det i motljus. Om du foto-graferar en människa en solig dag och låser fokus på modellen får du korrekt exponering av henne, men en överexponerad och vit himmel, trots att den är klarblå. Tvärtom kan du låsa fokusering på himmelen och få den korrekt exponerad, men din modell blir istället en siluett. Anledningen till detta är att kameror med dagens teknik inte kan urskilja skuggor och uppfatta detaljer i dem på samma sätt som våra ögon kan. Därför kan vissa scener för blotta ögat se enastående ut, men vara omöjliga att fotografera så som ögat uppfattar det.

Exponeringskompensation
De flesta systemkameror kan du ställa in så att de under- eller överexponerar din bild ett bestämt antal steg. Exponeringskompensation innebär att kameran över- eller underexponerar din bild. Detta kan vara bra av olika anledningar, antingen för att få med detaljer i skuggor, eller för att minska risken för överexponering i vissa områden. Lär dig också hur din kamera beter sig. Olika kameror exponerar olika, och vissa kan ha en tendens att under- eller överexponera – vet du hur din kamera beter sig kan du också lättare kringgå problemen.
Se efter i din instruktionsbok för hur du ställer in exponeringskomensation.

Gaffling (Bracketing) och HDR
Gaffling innebär att kameran tar flera bilder med ett eller flera steg åt vardera håll i den uppmätta exponeringen. Kameran tar då en korrekt exponerad bild samt en eller flera över- och underexponerade bilder. Dessa kan sedan sättas ihop till en HDR-bild (High Dynamic Range) för att få fram detaljer i både skuggor och högdagar. Hur du går till väga med detta får du lära dig i nästa del av fotoskolan!

Visa kommentarer / Kommentera nu
Fotoskolan: Del 2 - Teknik, Foto & Video
Digital Life
Framtidsvägen 16 Växjö, Kronoberg 351 96
Phone: 0470 - 72 47 17