När jag var så liten att vi pratade drömskt om kommande Super Mario Bros 3 på rasterna visste vi inte mycket mer om tv-spel än att de kom från Japan. Vi hade testat ett ritprogram på pappas Atari ST så vi trodde oss förstå grunderna för hur man gör spel, men att gubbarna på skärmen rörde sig vid minsta knapptryckning kunde bara betyda att utvecklarna praktiserade österländsk magi på de gråa kassetterna.
Idag är tv-spel inte längre synonymt med Japan. De västerländska utvecklarna har tagit mediet till nya nivåer, uppfunnit nya genrer och drivit tekniken framåt medan de japanska spelveteranerna stått och stampat i gamla konventioner.
För en tid sedan dödförklarade Mega Man-pappan Keji Inafune den japanska spelindustrin. Det var ett djärvt uttalande, men efter Tokyo Game Show 2011 är det inte lika lätt att avfärda honom.
Årets upplaga var mindre än någonsin samtidigt som de stora utannonseringarna lös med sin frånvaro.
Mest saknade
Redan innan mässan bekräftade Team Ico att vi inte skulle få se någonting av Fumito Uedas efterlängtade äventyr The Last Guardian, men man kan väl få hoppas? Herregud, spelet utannonserades på E3 2009 och vad har vi fått sedan dess? Tre snarlika trailers! Och vad hände med Metal Gear Solid Rising och Final Fantasy Versus XIII?
Knasigaste konceptet
Mässans konstigaste genreblanding bjöd galenpannan Suda 51 och Grasshopper Manufacure på. Diabolical Pitch, som tidigare gått under namnet Codename D, är ett Kinnectstyrt spel som kombinerar baseboll med action. Med andra ord handlar det om att kasta bollar i ansiktet på blodtörstiga fiender.
Fulaste tillbehöret
Den japanska speltidningen Famitsu hade redan läckt bilder på den tvärfula expansionen till Nintendos bärbara 3DS, men vi ville ändå inte tro på att de skulle släppa en plastig tillsats för att ge konsolen en extra analog spak. Tillsatsen släpps i Japan i samband med Monster Hunter 3G, men kommer även att vara kompatibel med en mängd kommande spel.