Shenmue 2000
När visionären Yu Suzukis vansinnigt påkostade Dreamcast-äventyr Shenmue landade i november 2000 var det omöjligt att inte ryckas med i hypen. Storögt lanserades akronymen ”FREE” (Full Reactive Eyes Entertainment) som innebar att vi som spelare skulle kunna göra vad som helst, i en verklig värld där dagar blev till nätter och där folk gick till jobbet. I praktiken handlade det mest om att fördriva tid vid godisautomater, gå vilse i gränder och fråga efter sjömän. 
Elite 1984
Även om vi aldrig fick se röken av vare sig städer, bilar eller fotgängare går det inte att förringa Elites betydelse för sandlådegenren. Spelet, som ursprungligen släpptes till datorerna BBC Micro och Acorn Electron, lät spelaren röra sig fritt i ett gränslöst universum för att bedriva handel med avlägsna rymdstationer. Dessvärre lämnade den primitiva grafiken ganska mycket åt fantasin. Allting var nämligen uppbyggt av monokroma trådmodeller.
Turbo Esprit 1986
Med Turbo Esprit började det verkligen hända saker, och för första gången fick vi se något som åtminstone påminner om nutidens öppna bilspel. Istället för att behöva köra längs en färdig bana släpptes vi lös i ett öppet stadslandskap, komplett med motorvägar, trafikljus och vägarbeten. Uppgiften var att lokalisera och förstöra knarkligornas fordon, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort när de datorstyrda medtrafikanterna körde som änglar.
Hunter 1991
Med polygonbaserad 3d-grafik och sandlådeupplägg i en tropisk övärld är det omöjligt att inte dra paralleller till fjolårets Far Cry 3. Inte nog med att vi kunde röra oss fritt, simma i havet och köra en mängd olika fordon – här fanns fiendesoldater, civilbefolkning, förstörbara byggnader, vilda djur och mycket annat som vi trodde hörde hemma i betydligt modernare spel. Hunter släpptes till Amiga och Atari ST.
