Jag är ett av väldigt många die hard-Bioware-fans. Jag har hyllat spel som Baldur’s Gate, Neverwinter Nights, Mass Effect och självklart Dragon Age. De är för mig ren och skär kärlek. Ända sedan den första glimten från Anthem har min längtan varit gränslös. Ju mer information och negativ kritik som släppts desto mer har jag vägrat lyssna på farhågorna och låtit mig influeras av en onyanserad hajp. Inombords har jag dock känt en liten oro, och det på grund av Mass Effect: Andromeda, som var ett oslipat spelsläpp med buggar och stela animationer.
Men inte har de väl släppt ännu ett oslipat spel?
Kampen om Anthem, ett kärlekslöst äventyr
Anthems öppning känns väldigt bra. En berättelse presenteras där bombastiska stridsscener visar ett stort nederlag mot de vi anser är goda. Det handlar om att fly eller gå under. Även om flykten i sig nästan leder till en undergång finns ändå några kvar för att åter bygga upp det som en gång var. De kallar sig Freelancers och det är de mot Dominion i kampen om ett förödande redskap – Anthem of Creation. Anthem är tekniken som ger oslagbara krafter vilka inte får hamna i Dominions grepp.
Handlingen känns igen. De goda kämpar mot de onda och jag var redo för tårdrypande äventyr med mycket känslor och fantastiska karaktärer. Men oavsett om visst drama utspelas emellanåt och det finns flera karaktärer att socialisera sig med känner jag mest besvikelse. Att röra sig i hemmiljön Fort Tarsis, där man kan konversera och interagera med andra är en plåga. Plåga i den bemärkelsen att det känns som att sitta fast i klister, där allt laggar och en hemsk motion blur som gör mig illamående.
Jag kan inte heller acceptera att ett så pass påkostat och nytt spel av Bioware har så platta karaktärer. I Dragon Age: Inquisition var karaktärerna nästan obehagligt realistiska så det känns för mig lite underligt att man inte lagt något fokus på det här. Det gäller i såväl det grafiska framförandet och socialiserandet. I Fort Tarsis är interaktionen med de övriga karaktärerna tunna och diskussionerna leder inte till någonting alls. Jag är van vid att Biowares spelstudio gör spel där jag känner längtan efter att träffa de andra karaktärerna, och är van vid att de kan ge mig känslor som medkänsla, glädje, kärlek och sorg. Anthem lyckas väcka lika mycket känsla i mig som jag får av att spela ett parti Tetris.
Jag kan gnälla hur mycket som helst om Fort Tarsis och de andra karaktärerna men det finns mycket bra i Anthem också. Vissa saker är till och med storartade!
Responsiv spelupplevelse, men med ett stort skavsår
Spelets magnifika styrka ligger i när man faktiskt får använda sin Javelin och bege sig ut på uppdrag. Jag kan nästan påstå att första upplevelsen var chockartad! Javelins, dessa smidiga och kraftfulla dräkter som ger sina bärare en övermänsklig kraft finns i olika varianter. Alla lika häftiga att navigera. Jag har spelat många spel men aldrig varit med om den responsivitet Anthem här erbjuder. Så rappt, så smidigt, så fantastiskt härligt att kunna flyga och ha en direkt respons när man styr. Att flyga högt, att flyga lågt, att flyga genom vattenfall och nästan känna vattendropparna i ansiktet och sedan flyga uppåt och känna solens kittlande strålar.
Här är grafiken fenomenal! Jag kan konfigurera min Javelin i ett fantastiskt antal variationer där strukturerna känns oerhört äkta, och vissa delar av miljöerna känns som plockade ur tidigare Bioware-världar och förfinats. Det är här man verkligen kan känna att det är Biowares skapelse med smäckra och läckra Javelins och motståndare i enastående miljöer. Att blixtsnabbt röra sig fram och slåss med specialattacker, skjutvapen eller skydda sig bakom sköldar är en fröjd. Dock inte helt utan skavsår.
Ofta känner jag att jag inte har koll på vad som är målet med uppdragen. Det är repetitivt och otydligt vad som ska göras. Det går inte heller att markera ut vart man ska, och om dina vänner försvinner för långt bort kanske man hamnar i ännu en plågsam laddningsscen. Musiken är stundom irriterande dålig, medan andra tillfällen så flyter det på följsamt och perfekt till det man gör.
Höga berg och djupa dalar
De världar man tar sig igenom har höga berg och djupa dalar, och det har också detta spel. Medan allt i Fort Tarsis känns fruktansvärt, och laddningsskärmarna är så sega att man hinner klara ut ett parti Civilization medan spelet laddar, är just uppdragen och känslan av ens Javelins styrförmåga något av det bästa jag upplevt i spelväg.
Svårt att inte jämföra
Mina förväntningar på en spelstudio som i stort sett bara släppt magnifika spel är kanske högre än vad jag har på andra. På samma sätt som förväntningarna gällande kvalitén är högre gällande vissa regissörer, klädtillverkare eller konstnärer är mina förväntningar höga gällande det Bioware gör. Visst, det här är ett annorlunda spel mot vad de tidigare gjort och det ska kanske inte jämföras med de tidigare spelen. Det är kanske inte ens meningen att man ska känna kärlek eller hat till de man möter. De kanske tycker det är superbra med en seg hubb-miljö. De kanske vill att man bara ska flyga i sin Javelin och njuta av ett äventyr där vi får spränga alla vi möter i ett kaos av explosioner. Det är enligt mig helt okej att byta inriktning i sitt spelskapande och prova något annat. Dock tycker jag inte att de gör detta bra.
Ännu ett oslipat spel
Jag har alltid sagt att jag vill bo i ett Bioware-universum, men nu är jag inte så säker längre. Bioware har än en gång släppt ett oslipat spel. Jag känner mig livrädd inför vad som ska hända framöver. Är det så här det ska vara? Mass Effect: Andromeda gav skrämselhicka när det släpptes men blev till slut okej. Anthem ska komma med gratis uppdateringar som förhoppningsvis löser vissa av problemen som finns idag. Men kommer det vara tillräckligt? Det känns inte okej att göra så här skakiga spelsläpp. Tänk på oss die hard-fan som nu trånar efter kommande äventyr i Dragon Age. Jag försöker tänka positivt men allt jag kan tänka är: förstör inte mina framtida världar, och rör inte min Solas!
Läs även
Test: Playstation VR
Playstation VR: 13 spel betygsatta
Test: HTC Vive
Våra senaste jämförande tester
Bäst i test: True Wireless-hörlurar
Bäst i Test: Trådlösa sporthörlurar
Bäst i test: Träningsarmband
Bäst i test: Sportklockor
Bäst i test: Gaming-tangentbord
Bäst i test: 3 nya spelmöss