Med det stämningsfulla Batman: Arkham Asylum visade Rocksteady Studios att det fortfarande går att dyka upp från ingenstans och ta världen med storm. Med uppföljaren Arkham City upprepade de bedriften genom att ge oss en väsensskild upplevelse i en öppen stad fylld till bristningsgränsen av klassiska skurkar och häftiga miljöer.
Idag jobbar britterna med någonting annat, och oavsett om det är ett nytt Batman-spel eller det ryktade Justice League-spelet är vi övertygade om att de kommer att göra det bra.
Inte mycket nytt
Under tiden har de lämnat över ansvaret till Warner Bros. Games Montréal, och när de backar bandet för att berätta om Batmans första år som superhjälte är resultatet inte lika omvälvande som vi är vana vid. Det är inte på något sätt ett dåligt spel, men med tanke på hur högt Rocksteady har satt ribban är det omöjligt att inte bli besviken.
Slagsmålen är fortfarande följsamma, staden är imponerande och stämningen ligger tät, men utöver införandet av några ganska rudimentära brottsplatsundersökningar har man inte gjort någonting för att ta serien till nästa nivå.
Trist flerspelarläge
Allting känns igen, men utförandet är hela tiden aningen sämre än i Rocksteadys händer. Berättelsen saknar driv, bossuppgörelserna är frustrerande och wow-ögonblicken lyser med sin frånvaro. Man har även lagt till ett pliktskyldigt flerspelarläge, men även om gängstridsupplägget är kittlande känns utförandet ganska oinspirerat.
Batman: Arkham Origins illustreras kanske bäst av röstskådespelaren Troy Bakers medverkan. I rollen som Jokern gör han sitt bästa för att låta som sin företrädare Mark Hamill, men även om han gör ett bra jobb är det omöjligt att skaka av sig känslan av att man lyssnar på en imitatör.