Hans sjätte album släpps först i slutet av januari, men redan nu toppar han listorna med sina låttolkningar från tv-programmet Så mycket bättre. Just idag ligger han faktiskt etta, tre och nia på Itunes topplista.
Brukar du själv bänka dig framför tv:n på lördagskvällarna?
– Jag kunde inte se de första avsnitten eftersom jag var bortrest, men nu i lördags såg jag det. Det känns bra, men samtidigt tycker jag att det är lite jobbigt att se sig själv på tv. Det är en sak att se sig själv sjunga, men en helt annan sak när man bara sitter och hänger. Tydligen är det flera av de andra som känner likadant, så jag är inte ensam.
Med de andra syftar han naturligtvis på Olle, Linda, Sylvia, Maja och Pugh – ett spretigt gäng som med största sannolikhet är minutiöst ihopsatt för att skapa bra tv.
Kom ni så bra överens som det verkar?
– Ja verkligen. Det var härlig stämning och alla var sig själva. Vi snackade bara om saker vi kände för att snacka om, och jag hoppas att det märks att det var avslappnat, ärligt och ganska känsligt. Vi blev faktiskt som en liten familj.
Var det inte nervöst att framföra de andra artisternas låtar?
– Eftersom jag inte visste hur mina tolkningar skulle tas emot var det väldigt nervöst. Olle är ju ganska creddig till exempel, så jag visste alls inte vad han skulle tycka när jag gjorde min tolkning åt house-hållet. Att spela för artisten eller låtskrivaren är inte som vilket framträdande som helst, speciellt inte när de är så rutinerade.
Men du är också ganska rutinerad vid det här laget. Det har trots allt gått åtta år sedan du slog igenom i Idol?
– Shit, åtta år sedan…
Kan du känna att det missgynnar dig att du var så ung när du slog igenom? Har du mycket att bevisa?
– Jag känner inte att jag måste bevisa någonting, men när jag tackade ja till Så mycket bättre gjorde jag det för att jag ville visa hur jag är som person och vad jag kan göra musikaliskt. Många i det här landet vet vem jag är, men jag tror inte att alla vet att jag skriver låtar, både till mig själv och till andra. Att det var så allting började.
I januari släpps ditt nya album och i vanlig ordning sägs det att ”den här gången har Darin hittat hem musikaliskt”. Har du många hem eller tycker du helt enkelt om att flytta?
– Man växer hela tiden och musiken förändras. Jag skulle inte göra någonting helt annat… typ death metal, men det känns onödigt att göra samma sak en gång till. Just nu känns låtarna väldigt mycket jag. Texterna är mer detaljerade och mycket mer personliga. Det passar väldigt bra med den jag är idag och vart jag är på väg.
Du har haft galet hängivna fans ända från starten. Hur känns det att se dem växa upp och hur har din publik förändrats?
– Många känner jag igen sedan tidigare och de har, liksom jag, blivit äldre. Det är kul att de har följt min resa hela vägen och att jag har fått se dem växa upp känns sjukt häftigt. På senare år har jag märkt att min publik har blivit mycket bredare än vad den var tidigare och det känns som ett naturligt steg.
Om du skriver en riktigt bra låt, har du redan i förväg bestämt om du ska ge bort den eller behålla den själv?
– Inte alltid. Låten Foolish som jag skrev till Shayne Ward var jag nära på att göra själv eftersom jag tyckte om den så mycket. Men Simon Cowell ville ha den till Shayne och då kände jag att ”vad fan, om jag ändå ska hålla på med låtskrivande måste jag även kunna pitcha mina riktigt grymma låtar”. Jag kan ju alltid skriva nya. Haha.
Vilka är dina förebilder som låtskivare?
– Jag fick jobba med några av mina förebilder nu när jag var i USA och det var otroligt häftigt. Första veckan skrev jag en del tillsammans med Jim Beans som gör Timbalands beats och har jobbat med Nelly Furtados Loose-platta. Sasha Scarbeck jobbade jag med… han har bland annat skrivit åt Lana del Ray, James Blunt och Adele. Sen träffade jag RedOne-gänget och de har jag ju jobbat med sedan jag började.
Vem har du inte jobbat med?
– Jag har fortfarande inte jobbat med Rodney Jerkins… Vi fick inte till någon session med honom eftersom han satt med Britney just den dagen. Men det blir väl nästa gång.
Intervjun lider mot sitt slut och ju mer jag pratar med Darin, desto mer tänker jag mig att han lever ett ganska skönt liv. Frågan är när det känns som allra bäst att vara Darin?
– När jag gick in på Itunes och såg att jag hade tre låtar på topp tio! Nej, den mest obeskrivliga känslan är nog när jag står på scenen och känner responsen från publiken. När jag känner energin, när publiken sjunger med och allting blir till ett. Då känns det som bäst.
Darins kommande album släpps i slutet av januari och innan dess kan vi se honom i tv-programmet Så mycket bättre på Tv 4.