Att göra om och göra bättre
Under 60- och -70-talen satte ett gäng hippies sin musikaliska prägel på San Fransisco. Framträdande och melodisk bas, tydliga influenser från hela världen, kraftfullare användning av både gitarr och trummor blandat med soulinspirerad sång skapade tillsammans med intelligenta och emotionella texter det så kallade San Fransisco-soundet. Det var nytänkande och häftigt och en rad band hakade på trenden. Nuförtiden är det lite svårare att hitta på någonting nytt och för att vara unik med sin musik krävs mycket mer. Det mesta har redan gjorts, men då och då dyker det fortfarande upp band som känns nya och fräscha. Inte alltid unika och nytänkande, men band som helt enkelt kan konsten att göra om, och göra det bättre.
Från punk till blues
Black Rebel Motorcycle Club bildades i San Fransisco för drygt tio år sedan. De är ett av få band som faktiskt lyckats med konsten att sätta sin egen prägel på allt de gör, oavsett vilken genre de ger sig på. Debutalbumet ”B.R.M.C” var punkigt, smutsigt och skramligt. Uppföljaren ”Take them on, on your own” likaså. Kanske är det så att det andra albumet alltid ställer band i samma kritiska läge; valet mellan att köra på i det redan upptrampade spåret eller att försöka sig på någonting nytt? Oavsett om det stämmer eller inte, blir ett ointressant andra album oftast accepterat.
Ett tredje klassas däremot ofta som misslyckat om det inte skett någon förändring. Det var här bandet chockade. Den psykedeliska garagerocken var som bortblåst och hade istället blivit ersatt av folk och countryblues. ”Howl” gjorde succé bland fansen. Det var svårt att förstå hur bandet lyckades låta som sig själva trots att de numera körde låtar i klassisk bluesuppsättning och sång i sann Blind Lemon-anda. Men på något outgrundligt sätt lyckades dem.
Det fjärde albumet ”Baby 81” var som en sammansvetsning av de tre tidigare albumen. Lite mer genomarbetat, lite mer moget och lite mer av det mesta. De hade övergett en del av bluesen och folkmusiken, men lät det fortfarande influera.
Fem album senare
Bandet har varit med om en lång musikalisk resa på tio år, men en röd tråd genom hela karriären är den underliggande B.R.M.C-känslan som ständigt smyger sig in. Nu har de precis släppt sitt femte album, ”Beat the Devil’s tattoo”, och trots att de är ganska anonyma kan vi på allvar se bandet långsamt ta sig an rollen som skapare av det nya San Fransisco-soundet. Samma grundstomme som på 60-talet; framträdande och melodisk bas, mer ös på instrumenten och den givna inspirationen från såväl Texas som Indien. Men på ett nytt och fräscht sätt.