Redan 2009 höjde Deportees ribban rejält för svensk popmusik med Under The Pavement – The Beach. Otroligt nog skulle det bli bättre. Den 19 oktober släppte de Island & Shores, popperfektion i tio delar. Denna kväll spelade de på lilla Obaren inför ett hundratal inbjudna gäster och bjöd på musik som garanterat är större än sin lilla, men entusiastiska publikskara.
Till vår stora glädje valde Deportees att enbart framföra det absoluta toppskiktet av nya låtar från senaste skivan. Inledande When Buildings Sleep sköljer över lokalen med en sällan skådad kraft och känslan av att vi kommer att få bevittna en av årets bästa minispelningar infinner sig. Pop blir inte proffsigare eller mer känsloladdad än såhär. The Doctor In Me blir koncentrerad popeufori och Thomas Hedlunds urladdning bakom trumsetet sätter Obaren i gungning.
Let the wolves prey on the wolves
and the weak shall inherit the earth
Detta är textraden som Peder Stenberg, sångare i Deportees, påstår är årets självklara tatueringsmotiv. När de väl sätter igång Medicate It Right från vilken den är hämtad, funderar jag på om det inte ligger en sanning i det påståendet. Jag har inte bokat tid än, men är åtminstone helt övertygad om att det är en av Deportees bästa låtar och som genom en makalös bedrift blir större i live-format. Peders röst på skiva är fantastisk, här blir den ett mästerverk.
I avslutande A Heart Like Yours In A Time Like This, enligt bandet själva deras starkaste och sorgligaste låt, är stämningen känsloladdad. Det är vackert, vemodigt och alldeles underbart. Om jag nu ska klaga på något efter årets bästa spelning så är det längden, men det handlar mer om förutsättningarna för kvällen. Sveriges bästa liveband är idag Deportees. Nu gäller det bara att resten av befolkningen förstår det och under kommande festivalsommar räknar jag med att Deportees får uppleva succén de förtjänar.
Foto: Tobias Ekvall