När två blev en
Linnros kan numera titulera sig själv ”Årets nykomling” och som upphovsman till ”Årets Svenska Låt”. Det gråtdarrande tacktalet på musikgalan Rockbjörnen var minst sagt rörande, men vägen till en lyckad solodebut har varit lång och många tunga beslut har legat på den lille mannens axlar. Det började med att den numera klassiska hiphop-duon Snook splittrades.
– Det där pågick som en liten tornado typ. Av känslor och uppmärksamhet och musik. Sedan kände båda två när vi gjort vår andra skiva och vunnit massa priser och grejer att, nä, man ska inte göra det här för att få uppmärksamhet eller pengar. Man ska göra det om man känner att det finns någonting musikaliskt motiverat.

Både Linnros och den andra halvan, Daniel Adams-Ray, hade skilda planer på vad de ville syssla med. Daniel ville syssla med kläder.
– Redan där kände jag att det var dags att testa något själv. Jag hade i princip aldrig gjort helt egna låtar tidigare liksom, så det var ett naturligt steg i ett slags liten femårsplan jag hade i mitt huvud då – att producera åt andra. Och sedan träffade jag på Veronica och det kändes som ett perfekt sammanträffande.
Ensam men stolt
Veronica Maggios hyllade album ”… Och Vinnaren Är” producerades tillsammans med Linnros, som vid tidpunkten även var hennes pojkvän. Men längtan efter att göra något helt eget blev till slut för stor.
– Det är jävligt svårt att spela in en skiva själv och det är många gånger jag ångrar att jag tog på mig en så svår uppgift faktiskt. Det är svårt för man möter sig själv varenda dag på ett sätt som bryter ner en ganska mycket.
Och det där med att möta sig själv varje dag var faktiskt bokstavligt talat. Det var inte många som kom Linnros inpå livet under perioden för inspelningen.
– Jag höll folk på distans under hela inspelningsprocessen. Från att höra musiken, men också på massa andra sätt, jag bara sa nej till allting. Förutom att typ hänga med min mormor. Men jag ville inte ha feedback från folk. Första året gjorde jag typ tvåhundra skisser som ingen fick höra.

Resultatet blev ett debutalbum som uppfyllde både hans och fansens krav.
– Skivan heter Vilja Bli och jag har gjort den själv. Det känns ganska kul att kunna sitta och lyssna på den. För jag kan tänka att ”där är den gitarren och den ligger utlagd till höger”, jag har ju spelat alla instrumenten, och ”den här låten fade:ar där för jag har producerat det så”, liksom. Det blir åtminstone kul för mig, haha.
Diss mot Daniel Adams-Rays satsning på egna klädmärket eller oskyldig brist på modeintresse?
– Jag tycker det känns jätteviktigt att presentera sig själv visuellt. Om det är genom kläder eller om det är genom artwork eller vad fan det än är, så tycker jag att det fan är ett ansvar man har som artist. Att det ska finnas någonting att kolla på. Men jag tycker inte alls det är viktigt med kläder. Jag tycker folk köper för mycket kläder. Jag tycker att folk lägger ner för mycket tid på saker som har med kläder att göra om jag ska vara helt ärlig. Jag klär mig bara som jag klär mig för att jag ska se så snygg ut som möjligt för tjejer, typ. Haha.
Källa: Universal Music