Som ett försök att kringgå lagen åtar sig journalisten Mikael Blomkvist uppdraget att leta rätt på en kvinna som saknats i över fyrtio år. Han märker att en datahacker vid namn Lisbeth Salander har tagit sig in i hans dator. Blomkvist söker upp Salander för att övertala henne att hjälpa honom med fallet. Snart börjar de misstänka att de är en seriemördare på spåren.
Så här ser intrigen ut för filmen som vållat stor uppståndelse över hela världen. Rätt så simpel kan tyckas, men David Fincher fick ändå kämpa för att rollen som Lisbeth Salander skulle gå till den som bäst kunde pressa sig över gränsen.
Rooney Mara var en av de tappra som fick utstå de mest absurda prövningar för att övertyga Fincher om att de hade vad som krävdes. Enligt collider.com hade Fincher sagt åt henne att gå ut och bli riktigt full:
– Kom tillbaka imorgon så vi kan ta bilder på dig.
Han ville visa Sony Pictures att hon kunde se tuff ut. Mara hade druckit, och hon hade kräkts, hela natten. Mot slutet av prövningstiden ringde hon upprörd upp Fincher och undrade vilka galenskaper hon skulle utsättas för härnäst. Fincher svarade att hon hade fått rollen …
Huvudrollsinnehavaren Daniel Craig såg inspelningen i Sverige som en nödvändighet för att forma berättelsens otäcka karaktär:
– Det var vinter, det var mörkt och det var kallt, säger han till svd.se.
Om sin karaktär säger han:
– Mikael Blomkvist är en modern man. Han är singel och klänger sig fast vid sin ungdom. Han är lite trendig.
Det kan tyckas simpelt med en man som är singel eller en kvinna som är tuff. Det kan också tyckas låta för enkelt med att mörkt och kallt är allt som krävs för att vålla stor uppståndelse. Men lika lite som intrigen i The Girl with the Dragon Tattoo är simpel, lika lite är människans natur svart eller vit. Och lika lite är simpelt aldrig enkelt.
David Fincher – mörkrets furste
Inte långt ifrån David Finchers barndomshem i Kalifornien låg Industrial Light and Magics – George Lucas studio där han skapade de visuella effekter som krävdes för att göra hans episka rymdsagor. Fincher bestämde sig redan vid 14 års ålder för att han en dag skulle jobba på Industrial Lights, och att han så småningom skulle göra uppföljaren till Stjärnornas krig, alternativt Alien.
Efter en rad framgångsrika musikvideor för bland annat Madonna och Michael Jackson debuterade Fincher som långfilmsregissör med Alien 3 (1992). Filmen, som hade en mörkare ton än de två andra Alien-filmerna, skulle trots den mindre succén komma att bli stilbildande för Finchers estetik och framgång.
Finchers karaktärer pendlar ofta mellan svart och vitt. Hjälten är inte alltid helt lätt att skilja från skurken. Genom att söka efter frigörelse är Durden, Zuckerberg och John Doe alla skapare av sin egen undergång.
Fincher har blivit expert på att ur mörkret föra fram det vi alla fruktar inom oss. Han rör sig i galenskapens vrår och skapar genialitet av det makabra. Som antihjältens försvarare visar han att världen varken är ond eller god, att de båda hör ihop och är beroende av varandra. Utan frihet kan det inte finnas gränser och utan gränser söker vi inte frihet. Skillnaden denna gång är väl att Lisbeth Salander kullkastar gränserna och unisont utropas som hjälte.