Vissa produkter gör en glad redan vid uppackningen. Pentax MX-1 är en sådan. Idag får fler och fler kameror finesser som touchscreen och wifi, men Pentax har valt att gå åt det mer konservativa hållet och skapat en avskalad, läcker retrokamera. 70-talet ekar i den tjocka metallen med bakelitkontraster. Byggkvaliteten är hög och det märks även på vikten – 400 gram med batteriet i.
Saknar sökare
Med en så gedigen kamerakropp är det märkligt att Pentax valt att göra rattarna så plastiga. De hade gärna fått vara fler också – grundfunktioner som bländare och slutare justeras med knappar i displayen. Pentax har dock tänkt till med menyer och knappar, så MX-1 är ändå lättanvänd, om än inte så taktil.
Märkligast av allt är att MX-1 saknar såväl optisk sökare som tillbehörssko. Med så här fin optik behövs kanske inte en extern blixt, men avsaknad av optisk sökare kommer vara en dealbreaker för somliga.
Känslig som få
Pentax har det mesta man kan kräva av en ”seriös kompaktare” och linsen är otroligt snabb, med 1.8 som största bländare, i full vidvinkel. Det ger möjlighet till kort skärpedjup och frihandsfoto i dåligt ljus. Eftersom zoomen inte är så lång är MX-1 inget för avståndsfoto utan snarare porträtt och gatubilder. Bildkvaliteten är överlag mycket hög och det finns även ett inbyggt HDR-läge som funkar okej för motljusbilder.
Pentax MX-1 ser ut som en kamera för entusiaster, men inte alla entusiaster. Optiken är förstklassig och retrodesignen snygg. För att locka även de mer konservativa hade MX-1 behövt mer manuella kontroller och en optisk sökare. Mer moderna användare, som har råd och vill ha en kamera som är lika snygg som bilderna den kan ta – här är den.