Bravely Second är en väldigt rak uppföljare på alla sätt. Det är samma turordningsbaserade stridssystem, många platser återkommer och delar av rollbesättningen finns kvar. Det är berättelsen som är uppföljaren, vilket tyvärr inte är spelets starka sida.
En förutsägbar historia
Kort beskrivet blir Agnes, som var protagonisten i första spelet, kidnappad av den ondskefulla skurken Kaiser Oblivion (ja, han heter faktiskt så). Det blir nu upp till en ung oskuldsfull riddare vid namn Yew att samla ihop en skara hjältar för att komma den unga drottningen till undsättning och återställa ordningen i världen. Det hela presenteras med ett tramsigt och förutsägbart manus och röstskådespelare med tveksam begåvning. Om du har spelat något jrpg de senaste två decennierna vet du med all säkerhet hur det kommer att sluta.
Fläckar på solen
Lyckligtvis håller de välgjorda turordningsbaserade striderna fortfarande. Det förra spelets titel Braverly Default, syftade på stridssystemets två grundpelare – Brave och Default. När du väljer Brave i en strid använder du flera framtida turomgångar på ett tillfälle, medan Default är defensiv och sparar dina omgångar för att använda superattacker. Det är en frisk fläkt jämfört med många liknande spel. Detta kombineras med ett underhållande uppgraderingssystem där du kan välja mellan ett antal olika yrken med specifika egenskaper. Alla dina karaktärer kan byta och kombinera yrken under spelets gång vilket leder till enorma möjligheter till variation.
Bravely Second är precis som sin föregångare en vacker titel med handmålade bakgrunder och charmig karaktärsdesign. Städerna är bedårande vackra på ett sätt som får mig att önska att Square Enix skulle välja att producera nästa del i Final Fantasy i samma stil. Arvet från Final Fantasy 9 är väldigt tydligt.
Summan är en samling blandade känslor för mig. Det har onekligen både kvalitet och charm, men samtidigt har jag så svårt att ta ett spel på allvar som inte lyckas bättre med manuset än såhär. Det första spelet var bättre, även om det tyngdes av samma brister. Om du inte spelat något av av dem men är nyfiken, så skulle jag börja där istället.