Digital Life
Välkommen till Digital Life – full koll på den digitala världen

Ex Machina

Tänkarna i det antika Grekland var skeptiska till ingenjörskonstens intellektuella värde. Detta var inte bara snobbism eller en följd av att de levde i slavsamhällen. Det gick djupare än så.

Huawei

Att lura det naturliga

Ta till exempel innebörden i det grekiska ordet mechane (motsvaras av latinets machina). Grundbetydelsen är ”konstgrepp, trick”, såsom när man tillämpar hävstångseffekten. Men filosofer i den grekiska världen sökte som regel det naturenliga. Något ”mekaniskt” var exakt inte naturenligt. Ett tungt föremåls natur består i att ligga där det ligger. Om man tar en hävstång och med dess hjälp får föremålet att flyttas, så har man medelst ett konstgrepp, ett trick, fått det att tillfälligt uppföra sig bokstavligen o-naturligt, i något mänskligt uttänkt syfte.

Man kan också associera till trolleri, cirkuskonster och teatertrick. En betydelse hos ordet mechane var relaterat till en maskin som gjorde det möjligt att på teatern få gudar att ”sväva” fram över scenen. Därav det latinska uttrycket deus ex machina, guden ur maskinen. (Att tänka på filmen Ex Machina här är inte fel.)

Filosofins – den högsta kunskapens – uppgift, däremot, var inte att luras eller förtrolla för stunden, utan att leda till en rätt uppfattning om och av verkligheten, i det yttersta syftet att leva rätt. Det vill säga att bli fullt mänsklig och inte irra omkring bland diverse illusioner, som en annan tok. Och då var det ju uppenbart, att mekaniken i sig inte rymde något av väsentlig betydelse. Det enda den åskådliggjorde var människans principiella upphöjdhet över den fysiska skapelsen. Men om människan som sådan sa den ingenting.

Ödets ironi

Vilken egendomlig ödets ironi, då, att denna uppfattning vid den moderna tidens början fullkomligt inverterades. Det som dessförinnan var en fråga om simpla trick blev fundamentet för själva verklighetsförståelsen, nämligen Newtons mekanik vilken handlar om hur olika fysiska krafter påverkar föremål. Och människan själv blev, efter Darwin, till en sorts biprodukt av årmiljarders evolution, av en mekanisk sållningsprocess kallad naturligt urval.

Att vi med en dylik självförståelse blir kolossalt imponerade av teknikens under är kanske inte så konstigt. Men för den någorlunda självkritiske är det tydligt, att det är något som inte stämmer alls här.

På vilket sätt gynnar dessa trick vår strävan efter att bli fullt mänsklig, enligt de antika vises prioriteringar i livet? Hur uppnår man medvetenhet? Hur lär man sig det sanna, rätta och sköna? En sådan prioritering tycks idag nästan lika utdöd som de gamla grekerna själva. Nu är det i stället mekanikernas och de ekonomiska makthavarnas ambitioner, i effektivitetens och rationalitetens namn, som utgör normen – för både människa och samhälle.

Den samtida filosofen Peter Vardys diagnos på vårt tillstånd, i boken Being Human: Fulfilling Genetic and Spiritual Potential, lyder:
”Increasingly, human beings are like headless chickens running around the farmyard with great rapidity, not knowing where they are or where they are going and yet still convinced that all is well despite being possessed of a suppressed feeling that the situation is much more serious than it appears to be.”
Men det finns faktiskt en positiv möjlighet att återvinna de tappade huvudena, vilken Vardy också utreder. Det kräver urkoppling från det maskinella i alla dess former. Själv har jag nyligen utnyttjat tre veckor på Peloponnesos till just det, med ruinerna av de gamla grekernas mekaniska prestationer runt omkring mig.

Tips och prisjämförelser på produkter för ökat välbefinnande
Yoga-mattor
Meditationskuddar
Mindfulness-böcker

Fler krönikor
Lever vi i en simulering?
Spelmagi på gator och torg
En framtid värd att ha
Från ”mobilt först” till ”AI först”
Lär dig tänka – läs en riktig bok

Visa kommentarer / Kommentera nu
Ex Machina - Krönikor
Digital Life
Framtidsvägen 16 Växjö, Kronoberg 351 96
Phone: 0470 - 72 47 17