Av Nintendos charmiga skara medlemmar så har jag har alltid gillat Donkey Kong mest. Han är en slugger och det tenderar liksom alltid att svänga om spelen han är med i. Till skillnad från Marios äventyr som är helt beroende av pixelperfektion, så handlar Donkey Kong om att hitta rytmen. Att hänga med.
Familjefest för aporna
Den här gången är hela familjen Kong inbjuden till partyt och det är en välkommen återkomst. Totalt är det fyra spelbara karaktärer som alla har sina egna egenskaper. Diddy och Dixie Kong kan flyga en liten bit och Cranky Kong har förmågan att studsa på sin käpp likt Farbror Joakim i klassiska Duck Tales. Det ger variation till banorna eftersom de olika egenskaperna kan leda till unika hemligheter.
Varm i kläderna
Bandesignen är på topp och jag har under mina timmar med spelet skjutits från tunnor, slagits mot sjörövarsälar och åkt rälsvagn i Tyrolen. Det märks att utvecklarna Retro Studios är varma i kläderna med serien och att de har roligt med den. Det innebär inte att spelet är en söndagspromenad i parken – tvärtom. Du kommer att vädra svordomar som får håret på dina armar att krulla sig, men det känns alltid tillräckligt rättvist för att ge det ett försök till.
Om jag ska klaga på något så är det att tvåspelarläget kunde ha varit tajtare. När en spelare halkar efter så hamnar den ur bild och blir med största sannolikhet av med ett liv. Men det spelar inte så stor roll. Donkey Kong Country: Tropical Freeze ett fantastiskt spel som kommer att roa mig och sonen långt in på sommarmånaderna.