För några månader sedan gick det rykten om att Dark Souls 2 skulle vara lättare och mer lättuggat än sina föregångare. Det stämmer inte. När andra spel tar oss i handen för att göra vår resa så friktionsfri som möjligt är Dark Souls 2 spelet som väcker dig med en örfil så fort du börjar ta det för givet.
From Software har visserligen valt att inleda sitt senaste alster med en snabbkurs i hur kontrollerna fungerar, men i förhållande till hur mycket man faktiskt behöver lära sig för att nå framgång är det ett skämt. Ingen berättar vart du ska gå. Ingen berättar hur de olika klasserna fungerar. Ingen berättar hur du ska gå tillväga för att bli starkare.
Famla i mörkret
Om du har spelat de tidigare spelen blir du snabbt varm i kläderna, men som nybörjare får du räkna med att famla i mörkret i några timmar. Desto snabbare upptäcker du att din maximala livskraft krymper varje gång du dör, att ditt nyinköpta svärd kan gå av på mitten och att du måste återvända till din egen blodpöl för att återfå alla själar du samlat på dig.
Lika avskräckande som det skoningslösa upplägget är den slöa kontrollen. Svärd, yxor och påkar är tunga, och att svinga dem är en utmattande process. Det gäller att planera, förutse och läsa av sina fiender – och så fort du blir övermodig eller ovarsam är straffet omedelbar död.
Utmanande på rätt sätt
Vid en första anblick ser det ut att handla om förnedring och snöpliga orättvisor, men sanningen är att du alltid har dig själv att skylla. Övning ger färdighet, och känslan av att sänka en boss efter trettio försök är oslagbar. Rustningen är viktig, men utan tajming är du ingenting.
Att penetrera den storslagna världen tar tid, och om du inte är villig att satsa kommer du inte att ta dig förbi den första bossen. Om du däremot omfamnar konceptet, går på djupet och blir ett med spelet har du en fantastisk resa framför dig.