E n kväll satt jag länge och pratade med Gregory Benford, Greg Bear och Larry Niven. Vi blev så småningom riktigt uppspelta och kom in på vad det var, egentligen, som var så speciellt med bra science fiction. Då berättade jag vad jag hade upplevt när jag i tonåren först hade börjat läsa sf:♦

”Det var som att plötsligt lyftas upp från det vanliga gråa jordelivet och bli visad en oändligt, fascinerande panorama av nästan påtagliga, underbara och skrämmande möjligheter. Det var berusande att vara därute. Jag ville inte komma tillbaka. Ja, jag tror faktiskt att jag aldrig riktigt har kommit tillbaka…. I never landed!!”

Vid det sista utbrottet reste sig Greg Bear och höll ett skämtsamt högtidligt tal till mig, varpå han hittade på en invigningsformel som gjorde mig till medlem av det exklusiva brödraskap som består av dem som ”aldrig har landat igen”. Det var roligt och lite smickrande också.

Är du mentalt rustad för framtiden?

Det finns knappast någon litterär genre som är så bildande som sf när det gäller att rusta oss mentalt inför tekniska och vetenskapliga utmaningar i samhället. Därför är det för mig en källa till ständig förvåning, att så få människor i Sverige verkar vilja läsa sf över huvud taget. Den svenska utgivningen på området är också obetydlig. Svenskarna tycks mig alltför ofta vara ett tekniskt och sakligt folk, men utan fantasi. Och science fiction är ett fantasifullt lekande med stora tankar på teknisk grund. Precis vad vi behöver, speciellt nu när tekniken utvecklas allt snabbare.

En intressant aspekt av seriös SF har alltid varit att den presterat en ganska häpnadsväckande rad förutsägelser om saker som sedan blivit verklighet, även om vi inte heller bör glömma alla framtidsvisioner som inte har blivit av och sannolikt aldrig blir det. Redan i flygets barndom var det t ex populärt att tänka sig att städerna i framtiden skulle vimla av olika mer eller mindre personliga flygande maskiner, vilket som bekant inte har skett. En fantastisk sajt om framtiden förr heter paleofuture.com. Där kan du läsa allt om detta och mycket mer. En annan spännande sajt är technovelgy.com, som parar ihop sf-förutsägelser med vad som sedan verkligen har hänt.

Men den verkliga poängen med att skriva och läsa sf är egentligen inte siandet om framtiden i sig. I boken Wired for War av P.W. Singer intervjuas sf-författaren Orson Scott Card (mest kända bok: Ender’s Game) som säger:  ”Förutsägelser är en trivial del av science fiction. Vi tänker oss vad som skulle kunna hända om en speciell sammansättning av möjligheter blev verklighet. Resultatet är att vi kastar in läsarna i en miljö som innebär att de måste ändra sin verklighetsuppfattning. Så vi förutsäger inte framtiden, vi hjälper läsarna att tänka på vad som kan hända framöver, hur det än blir.”

Det här gäller långt ifrån bara sf-fans. Vi lever alla redan i en science fiction-värld utan att fatta det riktigt. Greg Bear säger i Singers bok: ”Det är slående hur många regeringstjänstemän som läser science fiction” – i USA alltså. Det kan man ha i åtanke när man vet att en mycket stor del av den digitala teknologiutvecklingen, inte minst av robotar, direkt eller indirekt finansieras av den amerikanska militären. Ender’s game finns på åtskilliga läslistor för högre militära befattningshavare och de som designar framtidens krigsrobotar (se Digital Life #5, 2009) läser enligt egen utsago mycket sf. En av dem, Bryan Yamaguchi på iRobot, säger något oroande: ”Men nu finner vi att det vi gör håller på att bli mer avancerat än science fiction.”

Så överlämna inte sf-läsandet bara till dem som skapar framtidens teknik. Gå själv till lämplig bokhandel och leta. På biblioteken finns inte mycket att hämta, tyvärr.